Härlig nyårsafton i soffan tillsammans med min bästa vän! Vi har ätit gott och druckit gott. Idag sket jag i " flytande kost" inför operationen och njöt av god mat. Det är trots allt den sista dagen på året. Jag blev bjuden på en nyårsfest men jag tackade faktiskt nej. Jag känner inte för att gå ut i högklackade skor och frysa häcken av mig, även om jag förstår dem som gör det. Det är kul att titta tillbaks i tiden då jag festade varje nyår och förberedde mig många timmar innan jag skulle gå ut med vännerna. Vi besökte nästan varje klubb i Stockholm från Berns i stan till studio 54 i Medis. I have done it all, festat i Stockholm, Västerås, Göteborg, u name it. Jag tyckte det var fantastiskt då, supa sig full och gå ut och inte komma ihåg hälften av det som hände under kvällen. Ja, det var gamla goda tider det. De senaste två åren har jag inte varit så party sugen. Idag sitter jag hemma i lugn och ro och bara njuter av tillvaron. Det är lite annorlunda, men jag får ut mer av att vara hemma hos mig än ute.
Vi har precis kollat på sex and the city filmen, en klassiker för oss. Vi älskar den här filmen, att se alla vackra kläder och bara drömma sig bort. Vi drömmer båda att gå på en modevisning i Paris men eftersom det är inte möjligt just nu nöjer vi oss med sex and the city filmen. Men men det kommer...
Just nu sitter jag och tänker på det året som har varit och vad jag vill göra nästa år. Det har varit ett jobbigt år men jag har lärt mig mycket och det viktigaste är nog att jag är lycklig och nöjd med mitt liv just nu, trots att det saknar massa pusselbitar. Jag följer min egen väg och står på mig.Jag ser framemot nästa år för att jag har makten att påverka det kommande året. Imorgon börjar ett nytt år och det innebär nya möjligheter.
lördag 31 december 2011
onsdag 28 december 2011
Gastric Bypass och viktnedgång
Det var så himla länge sen jag skrev här och det har sina anledningar. Jag har jobbat väldigt mycket och jag har inte riktigt tänkt på att skriva av mig. Men nu fick jag lust att skriva lite om vad som händer i mitt liv. I somras lyckades jag gå ner 12 kilo och har behållt vikten utan några större problem. Jag har tränat och haft en nyttig livsstil tills jag började få ont i lederna av träningen. Det var då som jag "återbörjade" tänka på en gastric bypass. Jag har tänkt på det till och från i några år men jag tyckte att jag var ung och jag ville försöka själv på egen hand. Som mest har jag lyckats gå ner 33 kg och ville därför verkligen göra allt jag kunde.
Jag tror att problemet med de flesta överviktiga är inte att de inte kan gå ner i vikt, utan det svåraste är att lyckas behålla vikten. Visst finns det de som vräker i sig massa mat men många överviktiga jag känner gör inte det. De har helt enkelt svårt att engagera sig i en ny livsstil( mer fysisk aktivitet, nyttigare alt) för det kräver ju engagemang.
Mycket spelar roll i en sådan förändring, speciellt vart man befinner sig i livet. Det har funnits perioder när jag har varit väldigt engagerad och hållt hus i gymmet 4 gånger i veckan. Sen har det varit perioder när jag har fullständigt skitit i det därför att jag ansåg att det fanns annat viktigare att tänka på( kris i familjen, fixa tentor, kärleksproblem, ekonomiproblem m.m.)Man måste lära sig hitta den där balansen i sitt liv och jag kan säga att jag har precis börjat hitta den. Och jag fyller 25 år i början på nästa år. Jag ångrar inte att det har tagit sin tid för jag behövde gå igenom andra situationer i livet. Jag kanske behövde tröstäta för att inte hamna på psyket. Vem fan vet vad som kunde ha hänt om jag inte hade tröstätit?
Jag är nöjd med mig själv och vad jag har gått igenom. Även om jag blir smal en dag, så har jag alla fall varit i " tjockis världen" och vet hur kämpigt det kan vara. Det kommer jag aldrig att ångra eller skämmas för.
Men i alla fall...
Jag gick till min husläkare som skrev en remiss till övre gastrokliniken. Vi tog lite prover och även en " glukosbelastning" som visade tyvärr att jag är på gränsen till diabetes innan remissen skickades.
Två veckor efter att remissen skickades fick jag en kallelse till gruppinformation, detta var den 6 dec i år. Den 19 dec fick jag träffa kirurg och dietist på sophiahemmet i Stockholm. Den 9 januari 2012 opereras jag och just nu håller jag på med LCD kost för att gå ner ytterligare 6 kg. Men vad jag förstod är den främsta anledningen till denna diet att minska fettet runt levern.
I januari ska jag även börja plugga till sjuksköterska och jag se framemot det även om jag har redan pluggat på universitetet i 6 år. Men jag tar en sak i taget och fokuserar på operationen just nu eftersom det ligger närmast i tiden. Jag känner mig ganska nöjd med mitt liv för att det känns på något sätt som jag befinner mig precis där jag bör vara just nu.
Jag tror att problemet med de flesta överviktiga är inte att de inte kan gå ner i vikt, utan det svåraste är att lyckas behålla vikten. Visst finns det de som vräker i sig massa mat men många överviktiga jag känner gör inte det. De har helt enkelt svårt att engagera sig i en ny livsstil( mer fysisk aktivitet, nyttigare alt) för det kräver ju engagemang.
Mycket spelar roll i en sådan förändring, speciellt vart man befinner sig i livet. Det har funnits perioder när jag har varit väldigt engagerad och hållt hus i gymmet 4 gånger i veckan. Sen har det varit perioder när jag har fullständigt skitit i det därför att jag ansåg att det fanns annat viktigare att tänka på( kris i familjen, fixa tentor, kärleksproblem, ekonomiproblem m.m.)Man måste lära sig hitta den där balansen i sitt liv och jag kan säga att jag har precis börjat hitta den. Och jag fyller 25 år i början på nästa år. Jag ångrar inte att det har tagit sin tid för jag behövde gå igenom andra situationer i livet. Jag kanske behövde tröstäta för att inte hamna på psyket. Vem fan vet vad som kunde ha hänt om jag inte hade tröstätit?
Jag är nöjd med mig själv och vad jag har gått igenom. Även om jag blir smal en dag, så har jag alla fall varit i " tjockis världen" och vet hur kämpigt det kan vara. Det kommer jag aldrig att ångra eller skämmas för.
Men i alla fall...
Jag gick till min husläkare som skrev en remiss till övre gastrokliniken. Vi tog lite prover och även en " glukosbelastning" som visade tyvärr att jag är på gränsen till diabetes innan remissen skickades.
Två veckor efter att remissen skickades fick jag en kallelse till gruppinformation, detta var den 6 dec i år. Den 19 dec fick jag träffa kirurg och dietist på sophiahemmet i Stockholm. Den 9 januari 2012 opereras jag och just nu håller jag på med LCD kost för att gå ner ytterligare 6 kg. Men vad jag förstod är den främsta anledningen till denna diet att minska fettet runt levern.
I januari ska jag även börja plugga till sjuksköterska och jag se framemot det även om jag har redan pluggat på universitetet i 6 år. Men jag tar en sak i taget och fokuserar på operationen just nu eftersom det ligger närmast i tiden. Jag känner mig ganska nöjd med mitt liv för att det känns på något sätt som jag befinner mig precis där jag bör vara just nu.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)