Såsom låten "we no speak americano" säger kan inte italienarna prata engelska. INTE ENS DÅLIG ENGELSKA, de kan fan ingenting. Inte ens hotellpersonalen PRATAR engelska. Jag och "rummie" kommunicerar mest med tecken språk. Hon var nyss och hämtade toapapper i receptionen. Hon fick fan rita den för att de skulle förstå vad hon ville ha. Seriöst, vad är det för land?
Jag vet att jag hinner knappt skriva nåt och uppdatera er men det är för att jag verkligen njuter av livet här i Verona. Maten och miljön är helt "buen" men människorna är lite speciella. Jag ska berätta lite kortfattat vad som har hänt det senaste dygnet. Vi har hyrt en liten Ford som vi kör omkring med. Jag har till och med kört den men bara på hotellparkeringen. Jag ville bara kolla om jag kan fortfarande köra eftersom jag har inte kört en bil på bra länge. Jag kan fortfarande få bilen att rulla. Vi får hyra bilen för 1200 för alla dagar som vi är här. Det är väl ett sjysst pris. Jo för er som undrar så hyrde inte vi bilen för att vi inte orkar gå för det gör vi. Bilen hyrdes för att vi ska åka till bergen och besöka några byar där som tillverkar sin egen ost och vin. Vi ska även åka och besöka olika sjöar runt Gardasjön osv. De sakerna vi är intresserade av ligger en 20-30 km från hotellet och det finns ingen buss som kan ta oss dit eftersom det är utanför. Transporten här är inte som i Sverige, tro mig. Det finns till exempel igen busstabell på busshållplatsen och bussen kommer lite hur den vill. Transporten här i Verona är alla fall skitkass.
När vi hyrde bilen hände det en spännande grej. Vi åkte med en man från hotellet som heter LUKA. Han är den enda arbetande människan här som pratar lite hyfsat engelska. Hotellet har ett kontrakt med Hertz och därför får vi rabatt. Beloppet 1200 kr är alltså ett rabatterat pris eftersom vårt hotell har ett kontrakt med Hertz. Vi åkte dit och hyrde bilen. Allt var som det ska och de berättade för oss att vi betalar när vi lämnar tillbaka bilen. Beloppet skulle vara detsamma. Vi kom hem och kollade på kontot via internetbanken och upptäckte att Hertz drog 2900 kr från kontot utan att ha talat om det för oss. OOOOOOOOOOO jag blev så arg och tänkte, jävla italienare som tror att de kan blåsa oss. Vi satt och väntade på LUKA I RECEPTIONEN SOM VAR TOM. Personalen kommer lite när de vill och går när de vill. Vi bad nån segnora Anna(en italiensk tant)som vi hittade lite senare nånstans i hotellet. Hon ringde LUKA och jag fick prata med honom. Han sade att han kommer om en halvtimme men efter fyra timmar hade mannen fortfarande inte kommit.
Jag bestämde mig för att göra autostop så jag kunde inte nån som pratar engelska. Jag stod intill vägen och kollade på alla bilar som åkte förbi. Första svarta mannen jag såg sprang jag till. DET VAR PÅ DAGTID, så det såg inte konstigt ut.
Den första svarta mannen jag stoppade hade bråttom till ett möte men den andra mannen FRANCIS FRÅN GHANA blev vår räddning. Jag sade till honom att det verkar som hotellet vill blåsa oss och bad honom följa oss till HERTZ. Vi hoppade snabbt i vår bil och han i sin. Väl framme fick vi höra att det var ingen blåsning, att det var nån slags deposition som vi får tillbaka när vi lämnar bilen. VARFÖR SKA DET VARA SÅ SVÅRT ATT FÖRKLARA? Man tar fan inte pengar från folks konto utan deras medgivande. Jag var ju lugnare alla fall. Efter det så åkte vi till Veronas centrum. Vi kan inte vägarna och blev guidade av Francis. Han hängde med hela vägen till stan och visade oss var man kan parkera, hur man köper parkeringsbiljetter osv... Jag har sagt till honom att jag är GIFT så det är lugnt. Han verkar vara intresserad av min "rummie" hahaha.
Annars när vi kör runt här i Verona har vi en karta för att hitta vägarna och det funkar någorlunda bra. Vad gäller trafikreglerna finns det inga. Alla kör utan bälten och mår skit bra. Ingen billist väjar för nån annan och stopskyltar är en bara en dekoration här.
På kvällen kom FRANCIS och hämtade oss.Det fanns tydligen nån jätte fin restaurang uppe i bergen som tillagar Veronas specialrätter som är typiska för det här området. Jag kan berätta mer om detta äventyr imorgon eftersom vi har bråttom till VILLA DEI CEDRI som är ett spa område med termisk spa och massa godheter för att kroppen ska må bra, sen vid 9 på kvällen ska vi vara på operan o kolla på Aida till midnatt. Ursäkta alla fel men jag var tvungen att skriva skit fort,så ni får ta det. Mer bilder kommer snart också ..... CIAO
söndag 29 augusti 2010
fredag 27 augusti 2010
The city night line
Detta inlägg skrevs den 27/8/2010 klockan 7h30 på morgonen när jag fortfarande satt på tåget men det skickas lite sent eftersom jag hade inte möjlighet till internet under tiden jag satt på tåget.
The city night line är det mest fulaste tåget jag har sett i mitt liv men det är även samma tåg jag sitter på just nu i väntan på att få komma fram till Munchen. Den här natten har varit spännande, obekväm och väldigt bisarr.
Vi trodde att vi skulle dela rum med två personer men det visade sig ganska snart att det var tre personer istället. Vi var alltså fem personer som delade på ett litet rum som är lika litet som vårt badrum hemma.
Som tur var jag och min rummie de första som kom till sovkupén eftersom vi klev på tåget redan vid första stationen (Kobenhavn H) och detta gjorde att vi kunde paxa de "bekväma" sängarna.
Vår andra rumskamrat var en lång knubbig kille med långt lockigt hår som vi trodde var spansk men till vår stora förvåning var han italienare och bodde i närheten av Venedig. Venedig är en ganska fin stad och tro mig han var inte lika fin som Venedig. Han var en rätt intressant figur, lite datanörd och ovårdad men rätt sjysst var han. Vi pratade inte så mycket med honom eftersom min rummie var lite nervös över de andra som skulle komma till rummet. Jag kommer inte riktigt ihåg exakt var nörden klev på men det var fortfarande nånstans i Danmark.
Nästa figur, papegojan som var den mest jobbigaste av alla rumskamrater. Hon klev på i Tyskland. Det var en koreansk ung tjej som bodde i Tyskland men pluggade i Danmark. Herre gud vad tjejen pratade mycket och konstant. Hon var aldrig tyst. Hon fick ett intresse för italienaren (nörden) ganska snabbt, ingen av oss förstod varför.
Personligen har jag aldrig hört såna raggningsrepliker hon använde. Det var en blandning av att "smöra och ger falska komplimanger". Stackars killen, hon var på honom hela natten med en massa frågor att man trodde att hon höll på med ett reportage. Men å andra sidan var det skönt att hon gav sig på honom så vi kunde få sova ifred. När hon började prata med honom fick vi veta att han är 30 år och bor fortfarande hemma för att han har ingen tjej. Vi tjuvlyssnade lite då och då för att vissa av deras konversationer var helt intressanta.
Person nummer tre, vår mystiske rumskamrat fick man inte veta så mycket om. Men det jag kan säga med säkerhet är att hon var äldre än oss alla. På stilen och sättet hon hade tror jag faktiskt att hon var prostituerad. Det är bara spekulationer men jag tror till 80 procent att hon var en. Hon klev på tåget i Hamburg, väldigt sent och var klädd som om hon hade precis kommit ut från Moulin rouge.
Men alla fall nu är vi tre kvar eftersom papegojan och den mystiske rumskamraten hoppade av innan Munchen. Det är jag och rummie plus den knubbiga italienaren som är kvar. Vi är även de tre första invånare av detta rum...
The city night line är det mest fulaste tåget jag har sett i mitt liv men det är även samma tåg jag sitter på just nu i väntan på att få komma fram till Munchen. Den här natten har varit spännande, obekväm och väldigt bisarr.
Vi trodde att vi skulle dela rum med två personer men det visade sig ganska snart att det var tre personer istället. Vi var alltså fem personer som delade på ett litet rum som är lika litet som vårt badrum hemma.
Som tur var jag och min rummie de första som kom till sovkupén eftersom vi klev på tåget redan vid första stationen (Kobenhavn H) och detta gjorde att vi kunde paxa de "bekväma" sängarna.
Vår andra rumskamrat var en lång knubbig kille med långt lockigt hår som vi trodde var spansk men till vår stora förvåning var han italienare och bodde i närheten av Venedig. Venedig är en ganska fin stad och tro mig han var inte lika fin som Venedig. Han var en rätt intressant figur, lite datanörd och ovårdad men rätt sjysst var han. Vi pratade inte så mycket med honom eftersom min rummie var lite nervös över de andra som skulle komma till rummet. Jag kommer inte riktigt ihåg exakt var nörden klev på men det var fortfarande nånstans i Danmark.
Nästa figur, papegojan som var den mest jobbigaste av alla rumskamrater. Hon klev på i Tyskland. Det var en koreansk ung tjej som bodde i Tyskland men pluggade i Danmark. Herre gud vad tjejen pratade mycket och konstant. Hon var aldrig tyst. Hon fick ett intresse för italienaren (nörden) ganska snabbt, ingen av oss förstod varför.
Personligen har jag aldrig hört såna raggningsrepliker hon använde. Det var en blandning av att "smöra och ger falska komplimanger". Stackars killen, hon var på honom hela natten med en massa frågor att man trodde att hon höll på med ett reportage. Men å andra sidan var det skönt att hon gav sig på honom så vi kunde få sova ifred. När hon började prata med honom fick vi veta att han är 30 år och bor fortfarande hemma för att han har ingen tjej. Vi tjuvlyssnade lite då och då för att vissa av deras konversationer var helt intressanta.
Person nummer tre, vår mystiske rumskamrat fick man inte veta så mycket om. Men det jag kan säga med säkerhet är att hon var äldre än oss alla. På stilen och sättet hon hade tror jag faktiskt att hon var prostituerad. Det är bara spekulationer men jag tror till 80 procent att hon var en. Hon klev på tåget i Hamburg, väldigt sent och var klädd som om hon hade precis kommit ut från Moulin rouge.
Men alla fall nu är vi tre kvar eftersom papegojan och den mystiske rumskamraten hoppade av innan Munchen. Det är jag och rummie plus den knubbiga italienaren som är kvar. Vi är även de tre första invånare av detta rum...
torsdag 26 augusti 2010
Kära vänner
Kära vänner , nu har vår resa påbörjat och vi sitter på Arlanda
express på väg till terminal 5 . Jag sitter och lyssnar på en tung
technolåt och det känns underbart att få åka iväg. Tyvärr så har
jag blivit uppmanad att inte blogga från mobilen eftersom det är så
extremt dyrt. Men vi har en dator med oss vilket innebär att jag ska
uppdatera er ändå. Klockan 18.40 åker vi från Köpenhamn till
Tyskland. Vi gör ett byte i Tyskland klockan 9 på morgonen och vi är
framme i Verona vid 3 på eftermiddan imon. Det ska nog gå bra även
om vi inte vet vilka vi ska sova med på nattåget ännu. Min rummie
är fett nervös men vi har ju en liten trevlig fickkniv för dem som
vill jävlas med oss. Mitt tillstånd just nu är helt okej även om
jag är ganska trött. Vi höres senare !
express på väg till terminal 5 . Jag sitter och lyssnar på en tung
technolåt och det känns underbart att få åka iväg. Tyvärr så har
jag blivit uppmanad att inte blogga från mobilen eftersom det är så
extremt dyrt. Men vi har en dator med oss vilket innebär att jag ska
uppdatera er ändå. Klockan 18.40 åker vi från Köpenhamn till
Tyskland. Vi gör ett byte i Tyskland klockan 9 på morgonen och vi är
framme i Verona vid 3 på eftermiddan imon. Det ska nog gå bra även
om vi inte vet vilka vi ska sova med på nattåget ännu. Min rummie
är fett nervös men vi har ju en liten trevlig fickkniv för dem som
vill jävlas med oss. Mitt tillstånd just nu är helt okej även om
jag är ganska trött. Vi höres senare !
Skickat från min iPhone
söndag 22 augusti 2010
En varelse jag inte förstår Det är säkert några
män som kommer att läsa det här inlägget. Till er män som läser
det här inlägget och som djupt inombords känner att ni inte tillhör
den kategori av män jag beskriver här ber jag verkligen om ursäkt .
Jag fascineras över många mäns ondsinthet och elakhet mot sina
flickvänner, fruar, döttrar m.m. Många av de männen jag har
träffat i mitt liv vare sig de är intelektuella eller inte har en
benägenhet att såra deras partners. Jag skulle vilja förstå hur man
kan säga sig älska en person som man orsakar lidande till gång på
gång? Hur kan man låta sin fru göra alla sysslor i hemmet och ta
hand om barnen helt själv och påstå att man älskar henne? Även dem
jag har älskat men som jag inte är ihop med skulle jag inte kunna
såra medvetet. Kan någon förklara för mig hur en idiot som sårar
sin tjej eller fru känna kärlek för henne? Hur är det möjligt
eftersom kärlek och elakhet inte går ihop. Beror det på en
störning? Jag påstår inte att alla män är onda, missförstå mig
verkligen inte. Det jag skriver beror på mina erfarenheter, vad jag
ser och de samband jag upptäcker i mina analyser av vissa
situationer .Jag känner några FÅ bra män som till exempel min far
och några andra och de får en eloge från mig . Jag menar att de
flesta jag har stött på är fullständiga idioter speciellt när det
kommer till kärleksrelationer. Som tur har jag ett hjärta av stål
på grund av alla smällar jag har fått ta i vissa relationer. Mitt
jobb öppnar också vissa dörrar som allmänheten kommer aldrig ta del
av och gång på gång efter varje arbetspass undrar jag vad fan det
är som händer med dagens män? Ska vi spola tillbaka tiden till Jane
Austens tid? Det kan vi inte tyvärr inte. Det är bara att acceptera
att kvinnor ,alla fall många rediga kvinnor är inte ute efter en man
som ska ta hand om dem och bossa över dem som små barn. Vi är
självständiga individer som vill bli älskade och respekterade lika
mycket som ni vill det. Börja bete er som människor!
män som kommer att läsa det här inlägget. Till er män som läser
det här inlägget och som djupt inombords känner att ni inte tillhör
den kategori av män jag beskriver här ber jag verkligen om ursäkt .
Jag fascineras över många mäns ondsinthet och elakhet mot sina
flickvänner, fruar, döttrar m.m. Många av de männen jag har
träffat i mitt liv vare sig de är intelektuella eller inte har en
benägenhet att såra deras partners. Jag skulle vilja förstå hur man
kan säga sig älska en person som man orsakar lidande till gång på
gång? Hur kan man låta sin fru göra alla sysslor i hemmet och ta
hand om barnen helt själv och påstå att man älskar henne? Även dem
jag har älskat men som jag inte är ihop med skulle jag inte kunna
såra medvetet. Kan någon förklara för mig hur en idiot som sårar
sin tjej eller fru känna kärlek för henne? Hur är det möjligt
eftersom kärlek och elakhet inte går ihop. Beror det på en
störning? Jag påstår inte att alla män är onda, missförstå mig
verkligen inte. Det jag skriver beror på mina erfarenheter, vad jag
ser och de samband jag upptäcker i mina analyser av vissa
situationer .Jag känner några FÅ bra män som till exempel min far
och några andra och de får en eloge från mig . Jag menar att de
flesta jag har stött på är fullständiga idioter speciellt när det
kommer till kärleksrelationer. Som tur har jag ett hjärta av stål
på grund av alla smällar jag har fått ta i vissa relationer. Mitt
jobb öppnar också vissa dörrar som allmänheten kommer aldrig ta del
av och gång på gång efter varje arbetspass undrar jag vad fan det
är som händer med dagens män? Ska vi spola tillbaka tiden till Jane
Austens tid? Det kan vi inte tyvärr inte. Det är bara att acceptera
att kvinnor ,alla fall många rediga kvinnor är inte ute efter en man
som ska ta hand om dem och bossa över dem som små barn. Vi är
självständiga individer som vill bli älskade och respekterade lika
mycket som ni vill det. Börja bete er som människor!
Skickat från min iPhone
Kungafamiljen i Örebro
Igår var en speciell dag för vår lilla Örebro stad då vi fick besök av kungafamiljen. Jag är en person som är lite kluven vad gäller monarkin i Sverige. Jag tycker att det är mysigt med kungafamiljen men när jag hör vilka enorma pengar de får av folket för att kunna uppfylla sin roll sätter det igång massa tankar i mitt huvudet. Men dessa tankar lade jag faktiskt åt sidan igår och bestämde mig för att gå välkomna kungafamiljen till min kära stad Örebro. Vi stod utanför Nikolaikyrkan( jag och min rummie) och väntade drygt en timme för att se dem och tro det eller ej så var det en upplevelse att få se dem "face to face". Jag var så nära Victoria att jag kunde se hennes finnar hihi....
De var väldigt finklädda och det bara strålade om dem. Det är ju kungafamiljen och det är självklart att de är finklädda men jag menar att de hade en speciell ustrålning och jag fick uppleva en känsla av enkelhet hos dem. Jag upplevde ingen av dem ha en slags överlägsen attityd utan jag såg en "nära folket attityd" och det berörde mig på ett speciell sätt.Jag tror inte jag hade förväntat mig en sådan enkelhet hos en av Sveriges mäktigaste familjer.
Programmet för dagen var lång och jag bestämde mig för att dra eftersom jag hade andra planer. Det var fullt med folk i stan och man kunde inte gå nånstans utan att mötas av en massa glada och ivriga människor som rusade mot järntorget för att se mer av kungafamiljen. Den lilla stunden som jag fick se dem utanför kyrkan räckte gott och väl för mig och jag kände inget behov av att se mer av dem. Det är inte det att man inte vet hur de ser ut . Det jag ville ser var deras uttryck och agerande mot folket. Ett positivt intryck fick jag minsann och kungafamiljen får många pluspoäng från mig. Ni ser ju några bilder så varsågod och bedöm själva.
torsdag 19 augusti 2010
" Var enda en av dina tankar är verkliga ting - en kraft"
"Min secret lista"
För ett par veckor sen skrev jag att jag håller på att läsa boken "the secret" och att jag skulle göra en lista med mina önskningar och försöka tänka på det så att de blir verkliga ting. Jag tror på att våra tankar har en kraft och att den kraften kan påverka våra liv. Även innan jag hade hört talas om hemligheten märkte jag en förändring i mitt liv. För ungefär två år sen var jag oftast arg, upprörd och olycklig av små ting. Jag fokuserade mycket på negativa tankar och var alltid på min vakt. Om någon i min närhet gjorde något jag ogillade då var den personen "död". Jag kunde bli mycket arg över saker som andra inte ens skulle reagera på. Men sen satt jag en dag efter att ha hört mina nära och kära klaga och tänkte att jag måste ändra på mig. Jag började fokusera på saker som gör mig glad och ignorera saker som jag inte kan påverka. Idag är jag inte alls samma person som för två år sen. Jag är lugnare, blir sällan arg och känner mig allmännt lycklig. Det är fascinerande för att jag har inte min drömvikt, jag är mer stressad än förr men jag är lyckligare. Detta beror på att jag fokuserar på saker som jag tycker om och som gör mig lycklig. Om jag hör till exempel att någon snackar skit om mig bryr jag mig inte alls, men för två år sen skulle jag nog ha gått hem till personen och bråkat.Nu när jag lägger min energi och mina tankar på positiva saker (mina drömmar) är jag mycket gladare. Jag känner mig lycklig djupt inombords och det är ett tillstånd som har varit länge nu. Jag kan uppleva frustration ibland men lyckan jag känner är ett varaktigt tillstånd. Detta kan vara anledningen till att jag tror på " the secret". Vi måste komma ihåg att vi är herrar över våra tankar och med våra tankar kan vi skapa vår framtid. Även om du tycker att det här med "the secret" är nonsense uppmuntrar jag dig ändå att testa, det kostar ingenting att tänka positivt. Här är en lista över mina önskningar och jag ska rapportera här på min blogg hur det går för mig och om jag kommer nånvart.
Kortsiktiga mål
Klara av höstterminen (kurser)
känna mindre stress
Fortsätta känna mig lycklig
Ha mer tålamod
Vara mer attraktiv (snyggare)
Få ett VG på min C-uppsats i statsvetenskap
Valet i mitt land ske och mina päron får återvända hem
Betala hälften av mina skulder till jul
Kunna samla ihop 4000 till resan nästa vecka
Åka till Abidjan i december
Fixa körkortet
Långsiktiga mål
Jobba som diplomat
Gifta mig och uppleva sann kärlek i äktenskapet
Gå in i en Louis Vuitton affär och välja och vraka
Tjäna mer än 60.000kr
uppleva oändlig lycka
För ett par veckor sen skrev jag att jag håller på att läsa boken "the secret" och att jag skulle göra en lista med mina önskningar och försöka tänka på det så att de blir verkliga ting. Jag tror på att våra tankar har en kraft och att den kraften kan påverka våra liv. Även innan jag hade hört talas om hemligheten märkte jag en förändring i mitt liv. För ungefär två år sen var jag oftast arg, upprörd och olycklig av små ting. Jag fokuserade mycket på negativa tankar och var alltid på min vakt. Om någon i min närhet gjorde något jag ogillade då var den personen "död". Jag kunde bli mycket arg över saker som andra inte ens skulle reagera på. Men sen satt jag en dag efter att ha hört mina nära och kära klaga och tänkte att jag måste ändra på mig. Jag började fokusera på saker som gör mig glad och ignorera saker som jag inte kan påverka. Idag är jag inte alls samma person som för två år sen. Jag är lugnare, blir sällan arg och känner mig allmännt lycklig. Det är fascinerande för att jag har inte min drömvikt, jag är mer stressad än förr men jag är lyckligare. Detta beror på att jag fokuserar på saker som jag tycker om och som gör mig lycklig. Om jag hör till exempel att någon snackar skit om mig bryr jag mig inte alls, men för två år sen skulle jag nog ha gått hem till personen och bråkat.Nu när jag lägger min energi och mina tankar på positiva saker (mina drömmar) är jag mycket gladare. Jag känner mig lycklig djupt inombords och det är ett tillstånd som har varit länge nu. Jag kan uppleva frustration ibland men lyckan jag känner är ett varaktigt tillstånd. Detta kan vara anledningen till att jag tror på " the secret". Vi måste komma ihåg att vi är herrar över våra tankar och med våra tankar kan vi skapa vår framtid. Även om du tycker att det här med "the secret" är nonsense uppmuntrar jag dig ändå att testa, det kostar ingenting att tänka positivt. Här är en lista över mina önskningar och jag ska rapportera här på min blogg hur det går för mig och om jag kommer nånvart.
Kortsiktiga mål
Klara av höstterminen (kurser)
känna mindre stress
Fortsätta känna mig lycklig
Ha mer tålamod
Vara mer attraktiv (snyggare)
Få ett VG på min C-uppsats i statsvetenskap
Valet i mitt land ske och mina päron får återvända hem
Betala hälften av mina skulder till jul
Kunna samla ihop 4000 till resan nästa vecka
Åka till Abidjan i december
Fixa körkortet
Långsiktiga mål
Jobba som diplomat
Gifta mig och uppleva sann kärlek i äktenskapet
Gå in i en Louis Vuitton affär och välja och vraka
Tjäna mer än 60.000kr
uppleva oändlig lycka
Full sysselsatt
Jag har varit igång hela dagen idag. Jag gick upp vid 12, åt frukost och påbörjade dagen med ett träningspass. Jag tränade i ungefär en timme och då var klockan två redan. Jag hoppade snabbt in i duschen och skyndade mig till ICA för att hämta mina skor. Första gången jag beställde dem tog jag storlek 40 men de var för stora. Jag skickade tillbaks de och valde storlek 39 istället men nu är de för små istället. Jag vet fan inte vad jag ska ta mig till. Jag tycker skorna är extrem snygga och jag funderar på att behålla dem trots att de är lite för små. Jag har till imorgon att bestämma om jag ska ha dem eller returnera dem. Det är dagens problem nummer 1 och nu kan jag gå vidare till dagens problem nummer 2.
Igår klagade jag på att jag var ledig eftersom jag inte visste vad jag skulle hitta på. Men jag kan säga att jag har inte hunnit vila ett dugg. Jag har inte ens hunnit läsa en sida i min bok som jag hade tänkt läsa och det är hemskt. Visst vill jag ha saker att göra på min lediga tid men jag vill inte vara full sysselsatt såsom det har varit idag. Jag har vikt kläder, lagat mat, fixat i ordning lite saker och inte vilat alls. Jag känner mig som en robot som har ett behov att fixa saker hela tiden fast det inte är meningen. Ibland blir man ju tvungen att ta ansvar för saker och ting när andra skiter i det. Hur förbannad man än blir måste man fan göra det om man vill få det gjort. Visst vill jag vila och njuta lite men jag kan inte för jag måste hela tiden se till att det jag vill ha fixat fixas och det är oftast bara jag som kan göra det.
Verona resan är nästa vecka och jag är den som tar initiativ att kolla på vad för slags aktiviteter man kan hitta på där. Om jag skiter i att göra det blir det helt enkelt inte gjort. Vad har jag för alternativ? Jag är extrem frustrerad att det alltid ska vara jag som ska ta ansvar för saker och ting oavsett vad det är.
Igår klagade jag på att jag var ledig eftersom jag inte visste vad jag skulle hitta på. Men jag kan säga att jag har inte hunnit vila ett dugg. Jag har inte ens hunnit läsa en sida i min bok som jag hade tänkt läsa och det är hemskt. Visst vill jag ha saker att göra på min lediga tid men jag vill inte vara full sysselsatt såsom det har varit idag. Jag har vikt kläder, lagat mat, fixat i ordning lite saker och inte vilat alls. Jag känner mig som en robot som har ett behov att fixa saker hela tiden fast det inte är meningen. Ibland blir man ju tvungen att ta ansvar för saker och ting när andra skiter i det. Hur förbannad man än blir måste man fan göra det om man vill få det gjort. Visst vill jag vila och njuta lite men jag kan inte för jag måste hela tiden se till att det jag vill ha fixat fixas och det är oftast bara jag som kan göra det.
Verona resan är nästa vecka och jag är den som tar initiativ att kolla på vad för slags aktiviteter man kan hitta på där. Om jag skiter i att göra det blir det helt enkelt inte gjort. Vad har jag för alternativ? Jag är extrem frustrerad att det alltid ska vara jag som ska ta ansvar för saker och ting oavsett vad det är.
onsdag 18 augusti 2010
Semestertid
Min nya look
Nu börjar resan till Verona närma sig och jag är ledig från både skola och jobb.Jag har fixat håret till resan för att jag vill ha en ny look och nu har jag det.
Jag har avslutat mina sommarkurser och tagit ledigt från jobbet . Det känns otroligt skönt!!! Det är bara för mig att njuta och göra precis vad jag vill till den 3 september men problemet är att jag har ingen aning om vad jag ska hitta på innan resan. Det är visserligen bara en vecka kvar men en vecka är ganska mycket ledig tid för mig. I helgen ska jag åka till skara sommarland och när jag kommer tillbaks åker jag till Stockholm på måndag. Det känns konstigt att inte ha ett spikat schema för att jag är så van vid det, men jag får se vad jag hittar på. Man har ju liksom blivit som en robot som ska göra det ena och det andra hela tiden och så fort man är ledig är det panik för att man är van att vara så inprogrammerad hela tiden.
Jag gick alla fall upp vid 12 tiden idag, åt en fin frukost och snart ska jag träna lite yoga. Efter träningspasset ska jag alla fall dra till stan och kolla på höstens kollektion men sen vet jag inte alls vad jag ska göra. Jag kanske ska ta och läsa en bok som jag köpte i början av sommaren men hann inte ens läsa en sida av det. Boken heter "dygnkåt och hur helig som helst". Som sagt är jag lite förvirrad och känner mig lite vilsen av all ledig tid som jag har framför mig. Men jag rapporterar vidare hur det går, om jag lyckas njuta av min lediga tid eller om jag går runt som en robot och letar efter saker att göra.
onsdag 11 augusti 2010
Stressad
Jag har haft en ganska skön helg med en del mys pys och jag har kunnat umgås med min bästa vän. Det känns bättre nu när hon har slutat jobba och vi har återupptagit våra dagliga rutiner som innebär att " plugga och snacka skit". Det tråkiga är att jag jobbar fortfarande ganska mycket samtidigt som jag pluggar. Jag har klarat alla mina kurser under hösten och våren men anledningen till att jag valde sommarkurser var dels för pengarna och dels för att kurserna jag läser är väldigt intressanta. Jag har gjort färdigt första kursen som heter miljöpolitik och så lat som jag är tänkte jag hoppa av andra kursen när jag har bara en inlämningsuppgift kvar. Sen fick jag veta av läraren att jag har möjlighet att få VG om jag lämnar in den andra uppgiften och får ett G. Då blev det ändrade planer och de här dagarna sover jag knappt. Jag bokade in mig på massa arbetstimmar eftersom jag hade tänkt skita i kursen ju, men nu eftersom jag vill få VG håller jag på läsa 300 sidor kurslitteratur plus massa artiklar som jag skulle egentligen ha läst för två veckor sen samtidigt som jag jobbar. Jag jobbade inatt 22-00, pluggade till 02, hoppade in i duschen och sen i sängen. Jag gick upp 11 och jobbade 12-14, snart har jag ett pass 15-17 och ett annat 23-00. Emellan alla dessa pass dricker jag en massa kaffe och försöker hinna med att läsa en del sidor. Uppgiften ska vara på fem sidor och inlämnad imorgon klockan 11. Jag måste självklart referera till alla artiklar och böcker som jag tyvärr icke läst. Jag känner mig riktigt stressad och känner stickningar lite här och var på kroppen. Det är ett mirakel att jag inte fått migrän trots all kaffe, tror det finns en högre makt som vakar över mig och är extra snäll nu när det är Ramandan också.
fredag 6 augusti 2010
Vin och vattenpipa
Det är fredag idag och jag är faktiskt skiiiiit glad . Jag jobbar inte ikväll och min "rummie" jobbar inte heller. Vi ska ha en skön fredag med lite vin, vattenpipa och en trevlig film. Vi ska båda upp tidigt imorgon och jobba men vem bryr sig... Man kan ju jobba bakis. Det är säkert många som gör det varje helg. Svenska folket älskar ju "booz", men konstigt nog var det inte så många människor på systemet idag. Det beror säkert på att vi tog oss dit lite sent. Men nog om helgen, det är inte så intressant...
Nu har vi alla fall bestämt vad vi ska använda för transportmedel till Verona. Flyget från arlanda till Verona gick på ungefär 3200kr per person och det sög riktigt hårt. Hur kan flyget kosta mer än vår vistelse i Verona? Vi betalade ju liksom 4000 för hela vistelsen och det är ju världens fynd. Det tänkte jag inte sabba genom att betala en så dyr flygresa.
Efter lite research fick jag idén om att ringa SJ och fråga hur mycket deras interrail kort kostar. Ett fem dagars kort kostar ungefär 1800kr plus att vi bokade liggplats och sittplats i de olika tågen. Transporten blir ungefär 4500kr för oss båda tur och retur. Det är rätt okej med tanke på att vi får se olika länder på väg till Verona. Vi ska flyga från Stockholm till Köpenhamn och från Köpenhamn tar vi ett tåg till Munchen i Tyskland och från Munchen till Verona.
På väg hemåt vill jag gärna besöka södra Frankrike innan vi åker tillbaka till Sverige men vi har inte riktigt bestämt något ännu men möjligheten finns. Jag älskar äventyr och tar gärna stora risker medan min "rummie" är mer försiktig av sig och beräknar alltid kostnaderna. Det ska bli ett riktigt äventyr....
måndag 2 augusti 2010
Morsans födelsedag
"Ndjera"
Jag har haft en underbar helg med mycket skratt och gott humör. Jag var i Stockholm eftersom min mamma fyllde år. Jag åkte från Örebro i fredags kväll och jag kom tillbaka igår pga. jobbet. Min "rummie" följde faktiskt med till Stockholm för att hon skulle träffa sin familj. Jag var ju mycket lycklig över detta eftersom jag gillar inte när vi separeras. Det är alltid kul att hon är på plats med mig för att jag ska slippa ringa 20 samtal till henne om dagen och berätta om allt som händer runt omkring.
I alla fall när vi kom fram till centralstationen väntade pappa på mig för att jag ville inte åka t-banan hem. Jag och min "rummie" anlände samtidigt som hennes brorsa och syrra i centralstationeen så pappa skjutsade hem dem och sen fortsatte vi vår färd till Bagis.
Fredagskvällen var ganska lugn eftersom jag umgicks bara med mamma hela kvällen. Men det hade sitt syfte. Jag visste att mamma fyllde år dagen efter (lördag) men jag hade andra planer än att bara fira mamma. Jag var dubbelbokad(fira mamma och umgås med mina bröder). Jag satt hemma hela kvällen i fredags för att kompensera att jag hade andra planer på mammas födelsedag. Men det blev värsta vändningen.
Lördag (mammas födelsedag) sov jag till klockan 3 på eftermiddagen. Jag vaknade i panik men som tur mamma och pappa sov fortfarande. Jag rusade till stan (oduschad och ofräsch) för att leta efter en tårta. Efter två timmars letande lyckades jag få tag på en tårta i NK.
Jag skulle träffa mina vänner 20h30 i rådmansgatan men klockan 19h30 var jag fortfarande i stan. Men jag åkte hem ganska snabbt och så gulliga som mina föräldrar är skjutsade dem mig och en av mina vänner till restaurangen annars skulle vi förlora vårt bord. De skulle bara skjutsa oss och leta efter en restaurang där de kunde äta. Men när de släppte av mig och min vän tyckte dem att restaurangen var så lockande att de bestämde sig för att följa med oss. Jag tänkte oooppps, inga drinkar ikväll och jag såg på min vän att hon tänkte detsamma...
Det var en "renommé" etiopisk restaurang som ska vara mycket populär i Stockholm. De hade rätt god mat men min favo etiopisk restaurang förblir "gojo fasika" i Skanstull. Det är väldigt fint inrett, god mat, service och dessutom en snygg ägare. Vi åt Ndjera med olika sorters kötträtter. Det var något nytt för mina päron men jag är glad att de fick upptäcka något nytt tack vare mig.
Mina vänner beställde efterrätt åt mamma och pappa. Hon fick glass med ett tomtebloss eftersom hon fyllde år. Det var riktigt trevligt även om det var en alkoholfri middag. Efteråt åkte päronen hem till Bagis. Mina kära vänner och jag drog till medis för att fortsätta kvällen. Vi satt först på en uteservering för att sen fortsätta på "5tio4yra" där det blev tre drinkar för 400spänn. Ingen av oss var på danshumör. Vi bara satt, pratade och njöt av tillvaron.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)