Vår lilla stökiga låda
Dagen idag har inte varit så rolig, men som tur ska jag icke jobba i helgen. Jag slutade jobba 5 imorse men vid 9 tiden på förmiddagen hade jag ett 2 timmars pass. Idag på jobbet var jag en 30-årig kvinna med rött hår och silikon tuttar. Alltså jobbade jag både natt och dagtid och gick upp ungefär vid 2 på eftermiddagen för att jag hade ett pass till. Jag hade några timmars paus till nästa pass och den tiden utnyttjade jag för att städa lägenheten som såg ut som ett "dårhus". Det är otroligt svårt att bo på en liten yta när man har så mycket grejer. Lägenheten som jag delar med min "rummie" är på 28 kvadrat och jag har mer än 50 par skor; utan att räkna kläder, romaner, kosmetiska produkter, skollitteratur... Det är helt enkelt för mycket saker överallt och oavsett hur mycket man städar blir det lika tokigt nästa sekund. Vi vet inte vad vi ska göra längre. Vi har alla förvaringssaker från IKEA men det finns alltid saker som har ingenstans att ta vägen.
Jag hyllar min "rummie" för att hon kan stå ut med mig och alla mina saker. Jag har invaderat lägenheten med mina 30 kartonger sedan min flytt i juni och mina ständiga klagomål.Oavsett hur liten lägenheten är bor vi i centrala Örebro. Vi har fått höra att det kan ta upp till tio år att få en lägenheten i våra kvarter. Jag kan låta otacksam men jag är tacksam att vi delar lägenhet för att jag får mer pengar till annat och vi bor mitt i stan. Jag borde inte alls klaga men jag glömmer ibland som många andra människor gör att "man måste oftast offra något för att få något". Det är inte alltid man offrar något stort men oavsett hur stor eller liten offringen är offrar man ändå i slutändan någonting.
Imorgon åker jag hem till päronen, där man granskas från topp till tå men det är ändå skönt att vara hemma och äta farsans mat. Dessutom ska jag umgås med mina "bröder", allstå tjejkompisar .


